Jag behöver skriva av mig..


I går kväll låg jag i min säng och grät, jag visste inte från första början vad jag grät för men sen efter en stund kom jag på det.
Jag grät för jag är ensam.
Folk kanske inte tycker jag är ensam med tanke på att jag har pojkvän sen 2 år tillbaka, men det är inte det som jag menar.
Jag menar att jag är ensam när det gäller vänner. Innan kunde folk fråga och smsa om man skulle ut och gå eller något men nu för tiden händer det nästan aldrig. Jag vet inte om det är jag eller dom som har förändrats.
Jag känner väl att jag ibland inte är som den gamla matilda, kan inte sätta fot på vad det är men på något vis har jag förändrats.

Men jag tror faktiskt inte att det bara är jag som har förändrats..
Jag kom ihåg att vi lovade att vi skulle säga till varandra om någon förändrades till det sämre och jag hoppas jag får höra det från er. För jag vill inte bli den som ni inte vill vara med sen bara för att ni tror jag har förändrats.

Jag är trött på att folk tar mig förgivet... Finns nog ingen i min närhet som inte tar mig förgivet och det gör mig ledsen.