Ibland undrar jag varför vissa får glida genom livet på ett bananskal medans andra får kämpa på dag efter dag.

Jag blir så trött. Jag blir trött på folk som klagar men som inte ens har de jobbigt i sin vardag?

Eller alltså jag vet att jag kan tycka att jag har de himla mycket jobbigare än andra. De är verkligen något jag måste ändra på i mitt sett att tänka. Inte se ner på folk som kanske inte jobbar lika fysiskt som mig?? För de gör jag, nästan dagligen... Och de är faktiskt inte okej i alla sammanhang. För de första är de ju faktiskt jag själv som valt att jobba så fysiskt som jag gör så varför sitta och irritera sig på dem som gjort ett val att jobba mindre fysiskt.

Neh, ibland blir jag så arg. Arg att vissa inte förstår verkligheten men dem tros göra de. Jag försöker hålla käft men just nu rinner de över.

Mina vänner vågar ju förfasen inte ens klaga i min  närhet för jag hugger direkt, alltså de är verkligen inte okej! Tycker dem att något är jobbigt eller ha ont någonstans så ska dem såklart få ha de och få prata om de lika mycket som jag. Jag förstår inte varför jag ska bete mig på detta vis.. Jag vill inte vara den som alltid ha de så mycket jobbigare än alla andra men just nu får jag de ofta att låta som de. Jag tycker om mina vänner, jag vill att dem ska kunna prata om vad dem känner för utan att känna ett par dömande ögon på sig. Jag ska verkligen bättra mig! Jag försöker bättra mig! SO FREINDS, LETS TALK! 

 

Men allt handlar om bekräftelse. Och jodå, de är verkligen någonting jag söker varje dag. Why? Jag vet ju att folk runt omkring mig tycker jag är ball som jobbar med kor. Varför ska jag då behöva höra de varje dag när jag vet de. Bekräftelse, denna bekräftelse. 

Pff jo och påtal om bekräftelse.. Eller rättare sagt ingen bekräftelse. Om jag hälsar på en kille när jag ute (när de väl händer) och man småsnackar och lite sånt för att de är oerhört trevligt att träffa nya folk. Det värsta är att när personen man hälsar på får reda på att man jobbar med kor,jo, han sticker snabbare än man kan säga hej. Jag skämtar inte.. De har hänt mig minst 5 ggr. Har någon ett svar på detta? De gör en i allafall himla frustrerad och förbannad just i det ögonblicket. 

 

Ne gud vad jag babblar men är lite upprörd och förbannad på dagens samhälle (ungdomar).